Tips för nybörjare i släktforskning
|
Forskarstugan
i Gamla Linköping DIS Filbyter är en av åtta regionföreningar till
den rikstäckande Föreningen DIS, för datorhjälp i släktforskningen, www.dis.se
med kansli och Forskarstuga i Gamla Linköping. DIS Filbyter ordnar möten och
kurser och bemannar Forskarstugan med stugvärdar. I lokalerna finns också
Östgöta Genealogiska Förening, ÖGF, www.ogf.info. ÖGF är
till för Dig som forskar i och om Östergötland. Medlem i DIS eller ÖGF bokar gratis forskarplats med dator i
Forskarstugan. Beställ för arbetspass vardagar kl 9
– 12 eller kl 13 – 16 på tel 013
– 14 90 43. Tala om vilket abonnemang / CD-skiva Du vill
forska på. Stugvärd att fråga finns kl 13 – 16 nästan
alla vardagar och helger samt ibland tisdagskvällar. Forskarstugan har abonnemang på Arkiv Digital,
SVAR, Genline och Ancestry.com. Cirka 360 CD-skivor finns inlagda i
forskarstugans datorer, och är alltså gratis för medlemmar att se vid bokning
av dator. Vill Du forska hemifrån betalar Du själv per
abonnemang. Kolla om abonnemanget har det Du vill forska på. Rabatt ges till
medlem i släktforskarförening och även andra rabatter finns tidvis. Du kan
pröva först i stugan, där stugvärd kan ge starthjälp. AD, Arkiv Digital = http://www.arkivdigital.se Här finns tydliga färgbilder av kyrkböcker och många register med allt samlat under
samma ortnamn t ex Hällestad (E): kyrkböcker, domböcker, generalmönsterrullor.
Bouppteckningar med register för döda, hustrur och änkor, inte barn. Med
ledning av registret är det lätt att hitta den inskannade bouppteckningen. SVAR = http://www.svar.ra.se SVAR har förutom Kyrkoarkiv t ex också
Folkräkningar 1880, 1890, 1900. Mantalslängder 1642 – 1820; Militaria: Brott och straff att söka med
domstolsarkiv resp. fångvård. GENLINE = http://www.genline.se Denna databas innehåller bl a kyrkböcker för
samtliga församlingar i Sverige med platsindexerade husförhörslängder för de
flesta. Genline ingår numera i Ancestry men det är ännu möjligt att enbart
abonnera på Genline. Ancestry.com Ancestry.com har bl a USA:s folkräkningar 1880,
1910, 1920, 1930, soldater i världskrigen, dödsnotiser i tidningar mm.
Abonnerar man på Ancestry.com ingår också Ancestry.se med svenska kyrkböcker. www. familysearch.org är mormonernas hemsida. Om Du skaffar Dig
ett konto, kan Du kostnadsfritt söka här. Här behövs alltså inget abonnemang. http://www.google.se är en sökmotor om man inte vet t ex en hemsidas
adress. F d församlingsnamn Om Du undrar varför Du inte hittar en
församling. ”Googla” efter ”folkbokföringen igår & idag” à Sveriges församlingar genom
tiderna à förteckning (Skatteverkets hemsida, inte kyrkans).
Här får man reda på vilken annan församling, som har den gamla församlingens
kyrkböcker. ÖGF har en hemsida, http://www.ogf.info,
som innehåller mycket värdefullt. ÖGF har en stor boksamling i
Forskarstugan. Pärmar finns med bouppteckningsregister för östgötar från
1700-talet t o m 1825. Dessa register visar den döde, hustrur, änkor och även
alla barn till den döde. Här hänvisas till en maskinskriven ingress med alla
arvs-berättigade. Originalens handstil avskrivna av en expert på gammal
handstil. Idealiskt för oss som inte är så vana! Varje häradspärm har sedan
skannats av och kan köpas som en CD-skiva. CD-skivor och böcker Sveriges Släktforskarförbund säljer många böcker
och CD-skivor som är praktiskt taget oumbärliga för släktforskaren. Vissa kan
köpas i Forskarstugan. I övrigt se hemsidan http://www.genealogi.se/Bokhandeln. Fråga äldre
släktingar och grannar. De
kanske kan berätta sådant som inte är nedskrivet någonstans, kanske också
identifiera personer, årtal och plats på fotografier.
Skriv upp på baksidan av kortet. En bok
som kan rekommenderas för nybörjare är Clemensson,
Släktforska steg för steg. |
För Dig som
vill testa / har registreringsprogrammet DISGEN Normering av namn och
vikten av att alltid skriva källan gäller vilket registreringsprogram man än
använder. För att spara sina framforskade uppgifter på ett
lättöverskådligt sätt i dator finns olika registrerings-program för
släktforskning. Medlem i DIS, får köpa DISGEN,
det program som DIS rekommenderar
och säljer via kansliet i släktfors-karstugan för en engångskostnad av f n
750 kr. Endast vid större uppdateringar kan en extra avgift tillkomma för
Disgen. Prova gratis Disgens Demoversion, (www.dis.se àForskningsverktyg à Disgen à Prova
Disgen). Disgen är enkelt att skriva in det viktigaste i. Köper man Disgen ingår
en utförlig manual, så man kan lära sig grunden,
möjligheterna och finesserna. Om Du
inte är medlem i DIS, så kan Du ändå söka i
DISBYT som gäst.
Använd guest både som användarnamn och lösenord. Du
får då se om en person finns och i vilket århundrade, men ser inte familjen
eller vem som har lämnat uppgifterna. DIS-medlem,
som skickat in material till DISBYT,
får uppgifter om hela familjen. Man får tillbaka en lista med namn, som kan
tillhöra ens egna familjer. Kolla alltid
uppgifterna. Disbyt har f n 24,6
miljoner poster. Praktiskt är att
man direkt från en person i Disgen kan söka i Disbyt.
Sänd in så snart Du har ca 200 personer och sedan minst en gång per
år. Disbyt är ett sökprogram, en bra
hjälp särskilt i början av Din släktforskning. Disbyt kan
ta emot material från DISGEN och de flesta andra registreringsprogram för
släktforskare, där man kan få ut en Gedcom-fil,
t ex Min släkt, Holger, Geni. Efternamn och förnamn skrivs normerade så det senare blir lättare att
söka i vilket registrerings-program som helst och lättare söka i Disbyt för alla. Gör rätt från början för att
slippa att i efterhand få extra arbete med att rätta. http://www.dis.se àFrågor
och svar àDisgen à
inmatning Alla personer på en ORT i Disgen, går att söka, förutsatt att Du
tagit för vana att vid varje ny ort-uppgift klicka på lampan och ”fästa”
orten under rätt församling. Alla län, kommuner och församlingar är redan
införda där. När man hittat rätt församling, skriver man in gårds- eller
gatunamn som ”Ny nästa nivå”. När
man skrivit in några orter och håller på i samma områden, är det smidigast
att gå till ”Senast använda orter”. Om man inte kan veta var en plats ligger, bättre
låta ort-raden vara tom och istället skriva in platsen i en Ny notis: Text.
Platsen kommer ändå med vid utskrifter. När man har lämnat in till Disbyt, minskar fellistan om man innan fäst alla orter under
”lampan”. Man kollar innan på DisgenàVerktyg à Konvertera till
Disgen-orter. Källan är viktigt att ange vid varje ny uppgift. Då kan
man gå tillbaka och själv lätt kolla, om man senare blir fundersam om t ex stilen har tytts rätt. Alternativ 1 Man skriver direkt på källraden: församling,
kyrkbokens namn, ev årtal och sidnummer men inte ”bakom lampan”. Vissa
församlingar har samma namn som Ekeby (E) eller Ekeby (T). Skriv
då även länsbokstaven. Om Du anger församlingens namn på källraden kan Du
senare söka alla Du har i den kyrkboken men inte om du bara skrivit t ex C:2
p 112. Alternativ 2 Du lär Dig göra en källförteckning ”bakom
lampan”, enligt Disgens manual om Disgenkällor. Det är bra att emellanåt använda Verktyg àKontrollera
notiser, som t ex kan visa om inskrivna barn råkat komma i fel ordning. Det
brukar gå lätt att rätta. Gå även till Verktyg à Kontrollera Disgens filer och
rätta ev. fel. Finesser som foton, koordinater, kartor och
släktbok kan man vänta med. Kanske nästa generation vill göra det. Eller Du
själv när Du lärt Dig senare. |
Uppdaterad
2012-04-29